Den 14 april 1561 kallar Erik XIV till riksdag i Arboga. Hans mål är att minimera makten för furstarna i rikets hertigdömen. De ska inte vara annat än kungens undersåtar.
Tvetydig maktfördelning
Arboga artiklar var stadgar där maktfördelningen bestämdes mellan den kungliga och den furstliga makten i de hertigdömen Gustav Vasa inrättade. På det sätt Gustav Vasa under sin regeringstid hade ordnat fördelningen av makten var mycket tvetydig. Den gav furstarna tillräcklig anledning att göra anspråk på en makt lika stor som kungens, vilket förstås var en fara för den kungamakt Gustav Vasa upprättat.
Kungens undersåtar
För att eliminera farorna sammankallade Erik XIV en riksdag i Arboga, den 14 April 1561. Där fick han igenom dessa stadgar som innebar att furstar blev kungens verkliga undersåtar. Invånarna i furstendömena skulle svära kungens trohetsed, soldater skulle årligen mönstras av kungens mönsterherrar och under krigstid lyda under hans fältherrar. Hertigarna fick inte utan kungens tillåtelse ingå förbund med främmande makter eller fritt pålägga skatter.
Rikets lagar gälla alla
Högsta dömanderätt i såväl hertigdömena som kungariket skulle tillhöra kungen, likaså rätten att tilldela adelskap eller andra privilegium. Rikets lagar skulle även gälla i hertigdömena, biskop och lagman skulle utnämnas av kungen.
Förlorar makten
Hertigarna förlorade en mycket stor del av den makt de haft, eller tidigare tagit sig. Erik XIV:s bror Johan (senare Johan III), då hertig av Finland, gillade inte dessa nya förordningar och trots att han undertecknat dem framlades bland annat Arboga artiklar som skäl till Erik XIV:s avsättning.
Skribent Rickard Lundberg